Krypteringsutrustning.

Kurt Åman och jag funderar kring att göra en elektronisk täcktabell. En täcktabell innehåller en krypteringsalgoritm för kryptering av valda koordinater på ett fördefinerat "tangentbord" med "knappar" innehållande ord eller fraser. Vår täcktabell blev aldrig mer än en prototyp året var 1986, men det var lärorikt att konstruera "Tekla".  Läs gärna mer nedan  om Tekla experiment prototyp.
 

 
 
 
 
 
 På bilden visas experimentprototypkorten. Lägg märke till de 16x16 röda lysdiodoerna och de 16+16 gröna som indikerar vilken koordinat som avses. De gula LED:arna är statuslampor. CPU kortet består av en 8051 BASIC med tillhörande PROM brännare. Styrprogrammet är skrivet i BASIC och har assembler rutiner där det krävs att det går snabbt t.ex. vid scanning av lysdioderna. Ljuspennan accepterar endast ljus från lysdioderna eftersom dessa scannas.

Utvecklingen av Tekla var inte helt enkelt. Man ska komma ihåg att året var 1986 och utvecklingshjälpmedel var på den tiden mycket dyra. Bara en PROM-brännare kostade nästan 10.000 kronor och en emualator kostade minst 30.000 kronor.
Lösningen blev att använda Intels "8052 BASIC" som har en inbyggd BASIC-tolk och programmerare för EPROM. (8052 BASIC säljs fortfarande). Med detta chip gick det att felsöka i programkoden och bränna PROM. Nackdelen var ju förstås BASIC tolken som är långsam. Det gick också att lösa genom att skriva tidskritiska funktioner i 8051 assembler.

Hårdvaran i sig gav också en hel del utmaningar. En DC/DC omvandlare från 3 x AA celler (NiCd)  d.v.s. 3,6 V till +5V och +12V till lysdioderna. På den tiden fanns bara enkla MAXIM kretsar som var rätt svåra att få att fungera. Speciellt vid de höga strömmar som krävdes här, bl.a för att pulsa lysdioderna. Bara processorn drog 200mA!

Kryptot är av typen blankettchiffer, dvs ett krypto som inte går att forcera. Nycklarna förvarades i en nyckelbärare stor som en tvålask med optogränssnitt. Laddning av nycklar till Tekla gick till genom att lägga nyckelbäraren bredvid Tekla varefter överföring sker med ljus (lysdiod, fotodiod). Synkronisering av kryptot hos mottagaren sker med att en yttrenyckel sänds först. Därefter kan kryptogrammet överföras.

Överföring av kryptogrammet kan ske muntligt eller akustisk koppling via ett inbyggt 300 Baud FSK modem. Som modemchip används ett chip från National Semiconductors. Tror att det säljs fortfarande. Dessa modem kostar idag inte många kronor... / Jan Karlqvist /
 
 
Fotnot 1. Kurt Åman var kryptolog på Transvertex AB. Kurt konstruerade flera krypteringsalgoritmer för Transvertex. Kurt anställdes på Tranvertex 1969, innan dess var han bl.a. med på Karlavägen och forcerade tyska telegram. Tyvärr avled Kurt i en alltför tidig död 1991.
Fotnot 2. Tranvertex AB grundades 1951 av Per-Erik Ahlman, Bengt Florin, Olof William och Vigo Waldemar Lindstein. År 1969 köper LM Ericsson verksamheten och 1980 överförs Tranvertex till SRA Comminucation AB (SRA), senare heter Ericsson Radio System AB (ERA). Transvertex ingår i ERA (avd G/S) men med eget resultatansvar.
VD för Tranvertex AB mellan åren 1951-1970 Vigo Lindstein, 1970-1981 Christian Trahn och 1981-1984 Per Kjellnäs. Fr.o.m. 1985 ingår Tranvertex i ERA.
 

Åter till Tre Innovatörer AB hemsida